Processtöd till hjälp i analys av könsuppdelad statistik

För ett par veckor sedan bjöd vi in Dennis Kullman, processtödjare i jämställdhetsintegrering från Länsstyrelsen, att leda vår analys av den könsuppdelade statistik som vi tagit fram i Unga in.

Det är steg tre i metoden 4R som vi jobbar med i projektet: Realia – analysera villkoren. Knäckfrågan här är ”Vem får vad på vilka villkor?”

Vi hade en rad diagram på hur deltagare kommer till projektet, vad som händer under processen de är med i projektet och vad som händer när de avslutar.

Steg för steg gick vi genom de olika diagrammen kring ålder, aktivitet, marknadsföring, vem som träffar vilken kompetens, jobb, praktik och en hel del annat. Vi utgick från frågan ”Vilka könsmönster ser vi?” Och följdfrågor kring ”Är detta ett problem? På vilket sätt isåfall?

Resultatet blev ett antal nya frågor och en fortsättning i att se vilken statistik som vi ska jobba med och vilken statistik vi eventuellt saknar.

Nu har jag och min kollega Andrea Gidoff gått genom det digra materialet och funderat vidare på alla de frågor som kom upp och tagit fram den statistik som vi ska fortsätta jobba med.

För statistiken ÄR central. Den ger oss en möjlighet att se mönster i det vi gör, mönster som vi kan vara omedvetna om. Andrea och jag trodde att helt andra saker skulle hända när vi gjorde analysen i gruppen, och det är ju också spännande, att inte veta. Att alla i gruppen har sina perspektiv, farhågor och kompetenser att bidra med. Förstås. Sådant här reflekterande arbete är intressant och givande för de allra flesta tror jag och statistiken ger oss också möjlighet att se på saker utifrån eller med ett helikopterperspektiv på verksamheten. Det innebär också att ansvaret ligger kvar hos varje medarbetare utan att denne behöver uppleva sig utpekad.

Till exempel så går fler kvinnor än män till studier av deltagarna i Unga in, liksom fler män har avslutats för att de fått jobb – är det ett problem? Varför det isåfall?

Med tanke på att de allra flesta i målgruppen saknar gymnasiebetyg kan det vara positivt att deltagare går till studier. Är det ett problem att det är fler tjejer? Hur kan det vara det och vilka värderingar lägger vi in när vi diskuterar?

Mönstret av framgång i skolan för kvinnor och män är också kopplat till mycket större strukturer än vad vi gör i vårt projekt - vad betyder dessa samhälleliga strukturer och mönster? Det är viktigt att vi har kunskap om de omvärldsfaktorer som påverkar också vårt arbete.

Sammanställningen av detta arbete kommer även vidarebefordras till Processtöden i jämställdhetsintegrering, som efterfrågat detta eftersom många projekt sitter med mycket statistik som de inte vet vad de ska göra med. Här kan Unga in bidra med erfarenhet och resultat. Är du intresserad av mer detaljer och själva genomförandet så går det bra att maila mig på ellen.landberg@fryshuset.se

För övrigt: Om kvinnor inom jazzen: http://www.npr.org/programs/jazzprofiles/archive/women_1.html

Och ingen har väl missat att Rättviseförmedlingens Lina Thomsgård blev erbjuden jobb på radiokanalen som annars befolkades av de gubbigaste gubbarna? Heja Lina!