17.12.10

Reflekterande frågor för att få syn på egna värderingar

Arbetet med jämställdhetsintegrering är komplext och mängder av frågor kommer rätt snabbt när man börjar se på verksamheten.
Hur kommer det sig att det är fler killar än tjejer i vårt projekt som har fått jobb? Vi har siffrorna, det är analysen som är nästa steg. Vår uppgift är att lägga dem på varandra som ett raster och se vad som framträder.
Ger vi alla samma förutsättningar när de kommer till oss? Bemöter vi dem likadant? Får de samma tid, samma tips, samma coaching? Vad innebär det att vara flexibel i bemötandet och är vi det utifrån ett jämställdhetsperspektiv?

Jag började med att fundera på en sorts värdegrund för oss i det här arbetet, men det blev snabbt diffust hur det skulle hjälpa oss i vårt konkreta arbete. Formuleringar som "Alla ungdomar som kommer till oss ska bemötas med respekt" och  "Vi ska inspirera dem och visa på möjligheter" är självklart viktiga som värdegrund i vårt arbete. Men konkret?

Om vi istället ställer oss själva frågor som är självreflekterande efter våra möten? Min erfarenhet från den coachutbildning från COPA jag har är att den här typen av självreflekterande frågor starkt bidrar till det egna lärandet och att det är ett bra sätt att nå just ens egna värderingar. För parallellt med det kvantitativa jämställdhetsarbetet när vi räknar tid, resurser, antal personer etc så pågår det kvalitativa arbetet. Detta kan vara ett sätt för alla medarbetare att börja med det.
Nedanstående frågor är delvis direkt tagna från COPAs utbildningsmaterial.

* Vilka föreställningar om kön kom till uttryck i mötet/påverkade mötet? (Mina egna och den jag mötte.)

* Behandlade jag på något sätt denna person annorlunda p g a kön, etnicitet, sexualitet, ålder eller funktionshinder?

* Vad är jag mest nöjd med i mötet?

* Vad lärde jag mig om mig själv?

* Vad kan jag göra annorlunda nästa gång?

Jag lovar, det är kraftfulla frågor som bidrar till kunskap om sig själv. Dessutom sätter de fokus på det egna lärandet och även på vad man själv är nöjd med.

16.12.10

Steg ett i jämställdhetsintegrering- kunskap




Som ESF projekt har vi tillgång till en processtödjare inom jämställdhetsintegrering. Dennis Kullman på Länsstyrelsen är regional kontaktperson för Stockholm och den person som vi diskuterar med för att komma framåt i projektet vad gäller den här delen.
Han har utbildat arbetsgruppen så att vi alla har samma kunskap kring begrepp, Sveriges jämställdhetspolitiska mål och vad jämställdhetsintegrering är. I fredags fick också delar av styrgruppen i Unga in denna grundläggande utbildning.
Jag är övertygad om att det är en förutsättning att alla har samma grundkunskaper för att verksamheter ska bli verkligt jämställdhetsintegrerade. Utan kunskap är det svårt att lyfta blicken och se strukturerna som omger oss. Och eftersom jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas på alla nivåer är det viktigt att även styrgrupper, referensgrupper etc har nödvändig kunskap.

I arbetsgruppen följde vi upp utbildningen på Länsstyrelsen med att alla läste delar av ”Att göra kön” av Ylva Elvin-Nowak och Helene Thomsson, för att få fördjupad kunskap kring kön och genus. På det efterföljande mötet diskuterade vi vad vi läst utifrån exempel i vår verksamhet.
Nyckeln i diskussionen var att vi pratade om att "bredda" i motsats till att "ta bort". Att målet är att visa ungdomarna som kommer till oss de möjligheter som finns utan att de ska vara begränsade av föreställningar kring kön. Och det gäller hela verksamheten - vi som arbetar i projektet ska ha ett jämställdhetstänk i allt vi gör.

Det här ställer naturligtvis krav på att vi utarbetar metoder hur vi ska göra detta konkret. Ett arbete som handlar om det kvalitativa jämställdhetsarbetet; våra värderingar och vårt bemötande av ungdomarna och varandra.
Vilket jag återkommer till inom kort.

15.12.10

Eleanor Coppola om sin kreativa ådra

Kolla senaste "Kobra" i svt där Eleanor Coppola berättar om sin kreativa ådra som inte ens Francis kunde stoppa trots att han helst ville ha en hemmafru. Hon talar om det hon själv saknade, som hon ser att dottern har: "Det handlar om att ha en kultur och en familj som faktiskt uppmuntrar en att arbeta kreativt."
I programmet är det också ett intressant inslag om hennes ”bakom filmen” som hon gjorde under den katastrofala inspelningen av "Apocalypse Now" på 70-talet. Det som började som en fem minuters PR-film startade hennes nya bana filmare.
http://svt.se/2.104367/kobra

Och svaren på vad som hände när är:
1. 1947
2. 1999
3. 2009
4. 1958
5. 1981
6. 1974
7. 1921
8. 1998
9. 1982
10. 1960
11. 1994
12. 1985

14.12.10

När hände vad?

I fredags var Dennis Kullman från Länsstyrelsen här för att hålla en utbildning i jämställhet. Inbjudna var Unga ins styrgrupp och styrgruppsmedlemmar från liknande projekt. Han ställde frågan När hände vad?

1. Första kvinnan i regeringen
2. Lag som förbjöd köp av sexuella tjänster
3. Ny diskrimineringslag, en diskrimineringsmyndighet
4. Kvinnor får rätt att bli präster
5. Kvinnor tillåts åka Vasaloppet
6. Föräldraförsäkringen införs
7. Allmän rösträtt
8. Första året för damhockey i OS
9. Ny namnlag. Vid giftermål frå kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha
10. Lagen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män
11.Riksdagsbeslut om jämställdhetspolitiska mål
12. Sveriges första kvinnliga partiledare för ett riksdagsparti

Och årtalen som ska placeras in är:
1947, 1974, 1999, 1981, 1982, 1998, 1994, 2009, 1960, 1921, 1958, 1985

9.12.10

Mario Vargas Llosas fru ställer upp

Igår publicerade DN Mario Vargas Llosas Nobelföreläsning som han höll i Börssalen i tisdags.
Kända verk, författare, regissörer och dramatiker vävs in i texten. Hur de påverkat hans liv, format hans framtid och hur han tack vare dem har kunnat ägna sitt liv åt ”den lidelse, mystik och last som ligger i att skriva”. Flaubert, Dostojevskij, Mann, Tolstoj, Sartre, Bergman, Beckett, Kristus…Alla män.
Ett fåtal kvinnor nämns, då är det mamman, väninnan och frun - familjen. De konstnärliga stordåden kvalificerar sig endast männen till.
Om sin fru skriver han: ”[…] Hon gör allting, och hon gör det bra. Hon löser problemen, sköter ekonomin, håller ordning i kaos, håller journalister och intränglingar på avstånd, försvarar min arbetsro, bestämmer möten och resor och packar upp väskor, och hon är så generös att till och med när hon grälar på mig ger hon mig den bästa komplimang som finns: ´Mario, det enda du duger till är att skriva.”


Jojo, så skulle man ha det.
Eller inte.



8.12.10

Program Jämi summerar sitt regeringsuppdrag



I måndags kom Program Jämi - jämställdhetsintegrering i statens, slutrapport om arbetet de har gjort under drygt två år. Några av de konkreta saker som Jämi bidragit med och som kan hjälpa oss som arbetar med frågan är:

- Den nationella Kunskapsportalen kring jämställdhetsintegrering www.jämställ.nu som Jämi utvecklat i samverkan är viktig infrastruktur i myndigheters och andra aktörers arbete med jämställdhetsintegrering.
- Jämi:s webbplats som samlat information kring pågående arbete med jämställdhetsintegrering och dokumenterat programmets arbete.
- Databasen Jämda innehåller forskning och rapporter om jämställdhetsintegrering och utgör grundläggande infrastruktur inom området.
- Linköpings Universitet ger en kurs i Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv.

Bakgrund
Nationella sekretariatet för genusforskning fick i juli 2008 regeringens uppdrag att ge stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. För att fullfölja uppdraget skapades Program Jämi – jämställdhetsintegrering i staten, som härmed lämnar sin slutrapport. Jämställdhetsintegrering är den strategi som Sveriges regering och riksdag valt för att uppnå målet med den nationella jämställdhetspolitiken: att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att bidra till att detta mål uppnås ska all statlig verksamhet jämställdhetsintegreras. Det innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Sammanfattning av delar av rapporten
Jag sammanfattar här delar av rapporten utifrån vad jag tycker är extra intressant. Den fullständiga rapporten på 70 sidor finns här.
Jämi har formulerat ett antal framgångsfaktorer och behov som sammanfattas i ”10 punkter för en framgångsrik jämställdhetsintegrering”:
1. Politiskt ansvarstagande 
2. Prioritering och tillräckliga resurser 
3. Tydlig styrning och tydliga krav 
4. Tydliga uppföljningsbara mål 
5. Systematiskt målinriktat arbete som följs upp 
6. Verksamhetsnära och kontextanpassat arbete 
7. Arbete med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet 
8. Motivering av frågans nytta och synliggörande av dess relevans 
9. Utbildning och medvetandegörande 
10. Ständigt pågående process

När de plockar der de här punkterna och utvecklar var och en tycker jag några av de intressantaste bland annat är följande:
Vikten av forskning på jämställdhetsintegrering och möjligheten för Sverige att bli ledande inom detta med tanke på vår ställning vad gäller genusforskning. Jämi skriver också att det finns behov av fortsatt arbete för att skapa en mer ”bestående brygga mellan praktisk och teoretisk kunskap, samt mellan fälten i sig.”
Samverkan och erfarenhetsutbyte med centrala aktörer är en förutsättning för långsiktighet. Även om utredningen i första hand utgår om statliga myndigheter så handlar detta också om enskilda aktörer och projekt. Samt att allt detta arbete måste dokumenteras för att utgöra grunden för fortsatt arbete.
Det finns behov av att material, erfarenheter och kunskap kring jämställdhetsintegrering synliggörs och sprids så att fler aktörer och medborgare har möjlighet att inse nyttan med jämställdhetsintegrering, och vilken funktion den statliga förvaltningen har i arbetet med att verka för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Transparens är en viktig princip.
Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv kan bidra till att undvika några av de problem som forskning identifierat med strategin: exempelvis risk av för- stärkning av stereotyper och normer, en alltför ensidig fokusering på kvinnor, samt en risk av exkludering av stora grupper medborgare genom homogenisering.
Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv kan därför bidra till att utveckla arbetet så att fler inkluderas i, påverkas av och nås av arbetet. Detta kan i sin tur påverka möjligheterna att bidra till att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen.

7.12.10

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens

Förra veckan var jag på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens här i Stockholm - två dagar, fyra seminariepass och en del underhållning. Ett av de bästa inslagen var Ung utan pung, som visade delar ur sin föreställning "<3 mig - (Naken på nätet)", om unga, sex och internet. Tillsammans med Ungdomsstyrelsens metodbok ”Ses offline”, om de möjligheter och svårigheter som unga möter på nätet, är frågor kopplade till föreställningen för vidare diskussioner inom temat.

Tveklöst en föreställning jag önskar alla högstadie- och gymnasieskolor skulle ha råd att ta in.
För ärligt, hur lätt är det att prata med sin unge om kränkningar, exploatering och utsatthet? Om allt som kan flimra förbi på nätet? Det är såklart att alla vi vuxna har ett ansvar, men skolan kan ju vara den där arenan där diskussionerna blir givande för att man kan prata öppet om det i grupp med andra.
Min vän Jessica som är högstadielärare uttryckte det som att hon bara ville ta hand om alla ungar i skolan och skydda dem.  "Det är så svårt att förmedla", sa hon uppgivet men på samma gång ilsket. ""Jag vill inte att de ska se allt det där, de kan ju se saker som skadar dem för livet. Hur ska jag få dem att förstå?!".
Och det är ju det som är drivkraften, så hur diskuterar vi det som vi vuxna ser kan skada utan att låta som om vi lider av moralpanik?
"Ung utan pung" sätter inte fokus på de allra tyngsta sakerna, iallafall inte i de utdrag som jag såg. Men de tar upp tillräckligt mycket för att det ska räcka till att starta upp en diskussion och få ungarna att börja prata och dela med sig av egna erfarenheter.
En annan intressant studie i sammanhanget är Ungdomsstyrelsens rapport "Se mig" från 2009, en studie av tjejer och killars attityder och erfarenheter av sexuell exponering på internet.
Och "Jag syns, jag finns" om vilka tankar och funderingar unga har kring sexuell exploatering via internet och exploatering i allmänhet? Ungdomsstyrelsen skriver att: "Jag syns – jag finns" bidrar till en ökad förståelse för hur unga tänker kring ämnet som lite förenklat benämns unga, sex och internet.

Fryshuset har också en verksamhet, Nätvandrarna, som bedriver socialt arbete på nätet. Inom den verksamheten finns mycket kunskap kring unga och nätet.

Intressantaste seminariet som jag besökte under dagarna var "Hbt-ungdomars utsatthet" med Anneli Svensson som är brottsoffersamordnare och har byggt upp RFSLs brottsofferjour.
Hon berättade om forskning som visar att hbt ungdomar i högre grad än andra tänker på att begå självmord. Inte för att de är hbt utan för de omständigheter som råder och hur de blir bemötta. Föreläsaren var mycket noga med att poängtera att forskningen visar att de ungdomar hon intervjuat i viss utsträckning mådde mycket sämre än andra när de väl mådde dåligt och föreslog att alla som jobbade i vården skulle ha som rutin att fråga kring sexuell läggning, just för att upptäcka depression och vara medveten om den förhöjda risken när det handlar om den här gruppen unga.

6.12.10

Välkommen...


...till min blogg om jämställdhetsintegrering.
Jag söker med ljus och lykta efter er som jobbar konkret med jämställdhetsintegrering. Ni som har erfarenhet, tips och råd, ni som vill diskutera metoder. Jag vill ha mer än snygga dokument, jag vill veta mer om hur man kan jobba med bemötande och värderingsfrågor. Jag vill veta allt som är värt att veta. Så jag kan lyfta in det i min egen verksamhet och tipsa vidare och föra en dialog här på bloggen.
Var får ni er inspiration? Hur gör ni konkret i vardagen? Hur tolkar ni statistiken, hur gör ni analysen? Hur arbetar ni kvalitativt?

”I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.” Så står det på Regeringskansliets sida. Och samma sak gäller vårt projekt Unga in; jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela verksamheten.
Som ett ESF projekt så måste vi arbeta med detta och syftet med den här bloggen är att dela erfarenheter och konkreta tips kring hur man kan jobba jämställdhetsintegrerat. 
För det är svårt att hitta konkreta tips. Många projekt har fluffiga dokument men inget att berätta när man ställer konkreta frågor om den dagliga verksamheten.
Sen finns det bra metoder att ta hjälp av, som Jämstödspraktikan t ex. Men därifrån till det konkreta arbetet är det ett visst glapp. Iallafall vad jag hittat hittills. Motbevisa mig gärna.
Vi kan väl hjälpas åt med det här? Hör av dig till mig om du har idéer, erfarenheter, tips. Jag är intresserad av allt, speciellt av det som är konkret.

Väl mött!