Ja till mångfald – men varför?

”Alla vill främja likabehandling i arbetslivet men argumenten ser olika ut. Vissa lyfter att mångfald ger kreativa och lönsamma arbetsplatser. Andra betonar istället att det är en mänsklig rättighet att bli likvärdigt behandlad.”

Detta var utgångspunkten på dagens frukostseminarie ”Ja till mångfald, men varför?” arrangerat av Tema Likabehandling.

Till kaffet och frukostsmörgåsen fick vi lyssna på och senare delta i ett intressant samtal mellan paneldeltagare och deltagare. Amanda Jackson från Swedbank Group, Per Unckel, landshövding Stockholms län, Anna Isaksson, fil dr i sociologi och Fredrik Eklöf, ledarkspskonsult med mångfald och genus som huvudområde, stod på scenen. 

Anna Isaksson från Halmstads högskola berättade om sin avhandling ”Att utmana förändringens gränser” som handlar om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equalprogrammet som exempel. Hon har bland annat tittat på föreställningar om förändring i utvecklingspartnerskapens texter och vilka motiv som framträder bakom visionen mot diskriminering. Hennes forskning visar att det är definitivt mer vanligt att tala om vikten av mångfaldsarbete utifrån tillväxt och lönsamhet istället för perspektivet mänskliga rättigheter. En annan sak hon sett är att det i talet om tillväxt förutsätts att det finns skillnader och olikheter mellan till exempel män och kvinnor, föreställningar som snarare reproduceras än utmanas.



Anna isaksson, fil dr Halmstad Högskola

Frågor och reflektioner från publiken tangerade också det temat, risken att reproducera samma skillnader som vi egentligen vill jobba bort. Och vad menar vi egentligen med mångfald? Risken finns att vi utgår från att vissa personer ska bidra med olikheter för att skapa just mångfalden och att vi ser dessa olikheter framför att se personen för dennes färdigheter. Att utgå från att blanda personer från olika diskrimineringsgrunder och tro att vi på så sätt skapar en kreativ och lönsam mångfald kan snarare göra att vi reproducerar normer kring detta.

Den här något…kluriga frågan får mig att tänka på det som jag skrev om i ett tidigare inlägg om toleranspedagogik kontra normkritisk pedagogik läste i Tema Likabehandlings genomgång av likabehandlingsarbete inom ESF projekt. Där framkom det till exempel att många projekt fortfarande strävar efter att förändra individerna så de passar in i strukturerna istället för att ifrågasätta normen. Det är något i den här synen på mångfald som påminner om det. När man pratar om mångfald finns en liknande risk att individerna ska bidra med olikheter som ska berika, men inte utifrån deras egentliga färdigheter utan för att de är något olikt.

Ett annat tema som diskuterades var lönsamhetsargumentet att mångfald skapar lönsamhet.  Per Unckel vidhöll under samtalets gång att dagens företag inte har råd att välja bort personer för att de på olika sätt skulle bryta mot normen. Men vad händer om det visar sig att mångfalden i sig inte skapar lönsamhet? Och vad händer om läget är så stabilt att företagen visst har råd att välja bort?
Nu är Per Unckel inte expert på likabehandlingsområdet utan var inbjuden som representant för ”Anställ kompetensen” där man jobbar för att tillvarata välutbildade invandrares kompetens. Men det var nog fler än jag som blev lite orolig för det självklara sättet han pratade om att näringslivet var öppen för normbrytare.



Per Unckel, landshövding i Stocksholms län



En av slutsatserna av samtalet var att rättighetsperspektivet måste finnas med i diskussionen om mångfald men att vi också behöver alla argument som finns, inklusive lönsamhet och tillväxt för att nå framgångsrikt jobba brett med dessa frågor. Och att bryta diskriminering är något som vi alla tjänar på, inte minst för att det ger utrymme för oss alla att visa vem vi egentligen är. Eller ska man kanske säga visa vilka vi egentligen är, för nog har vi alla fler än en dimension.



Ann-Charlotte Lyman, rekryteringsofficer på Försvarsmakten berättade i vår bikupegrupp om hur försvarsmakten ska spegla hela samhället och deras arbete med mångfald. Madelene Lundin, genuskonsulent på Försäkringskassan, lyfte frågan om vikten av ett intersektionellt perspektiv i frågorna för att se varitationen inom grupperna också.