Praktisk jämställdhetsintegrering i Unga in

Så var det dag för uppföljning av jämställdhetsintegrering med arbetsgruppen i Unga in.

Projektet har drivits här på Fryshuset i ganska precis två år och den första fasen lider mot sitt slut. De metoder vi tagit fram som ska nå och motivera unga utanför och hjälpa dem närmare arbetsmarknaden ska som mål implementeras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Första steget mot detta är taget i och med vårt arbete inom ramen för projektet, och nästa steg är att starta upp verksamhet i ytterligare fyra städer parallellt med att verksamheten blir permanent här på Fryshuset i Stockholm.

Jämställdhetsintegreringen är en viktig del av framgången med Unga in och nu i och med att vi ska ta fram ett metodmaterial till andra som arbetar med målgruppen, är det dags att sammanfatta vad vi gjort och se vad vi kan göra annorlunda från och med nu.

Det var intressant att se att vi på olika sätt gått genom de fyra stegen i 4R metoden, även om det inte alltid upplevt så strukturerat. Men sammantaget har vi en bra bild av verksamheten på olika nivåer.

Fokus denna gång var beslutsprocessen vad gäller arbetsgruppen som träffar deltagare. Vid vissa återkommande tillfällen tas formella och informella beslut om ungdomen som kommer till projektet så:

Hur kan vi säkerställa att vi har ett jämställdhetsperspektiv i de beslutsprocesserna?

Vi kommer, som sagt, att ta fram ett metodmaterial kring erfarenheter, tips och processer från dessa två år och eftersom definitionen på jämställdhetsintegrering är just integrering började vi med att titta på vad vi redan gör.
Utmaningen i det är dels att fånga sådant som vi tar för självklart men som faktiskt är en del av vår metod, och förstås säkerställa att det vi redan gör är jämställt. Allt material kommer finnas i vårt metodmaterial, här kommer endast några exempel. Observera att detta endast handlar om beslutsprocessen som beskrivits ovan.

Vad gör vi redan?Inom ramen för vad vi redan gör diskuterade vi till exempel vårt nya system vid kartläggningssamtalet, det möte där deltagaren tillsammans med en person från projektet går genom deltagarens hela livssituation. För att säkerställa att vi behandlar alla lika så bygger systemet på generella punkter som hjälper till att se vad nästa steg är. En annan sak som vi redan gör är att vi ställer samma frågor till alla deltagare när de kommer till oss. Ytterligare ett exempel är att presentera olika typer av yrken utifrån ungdomens intresseområde. Ett fysiskt arbete kan till exempel innebära både bygg- och vårdarbeten. Vår könsuppdelade statistik kring vem som träffar vilken kompetens är också viktig.

Vad kan vi göra annorlunda?

Ta hjälp av vårt statistikunderlag vid ärendedragningen (det möte där arbetsgruppen som jobbar direkt med målgruppen bestämmer vad nästa steg är för deltagaren). T ex så ser vi att fler tjejer än killar går till studier, men också att fler tjejer hoppar av sina studier. Då är det viktigt att vi analyser varför det ser ut så.
En annan konkret åtgärd är att arbetsgruppen vid varje möte ställer frågan skulle vi pratat/beslutat annorlunda om deltagaren haft ett annat kön?Mycket av det kvalitativa jämställdhetsintegreringsarbetet återkommer till alla medarbetares ansvar och reflektion. Därför var det viktigt att vi inledde hela arbetet i starten av projekten med att säkerställa att alla hade samma grundläggande kunskap kring ämnet samt att vi kom överens om vårt uppdrag och våra skyldigheter.
Ytterligare ett exempel på vad vi kan göra annorlunda är att alla ”äger” punkten jämställdhetsintegrering och tillgänglighet på våra personalmöten. Hittills har det varit upp till ansvariga för respektive område att redogöra om det hänt något nytt. Genom att det istället är allas ansvar bidrar vi till att integrera jämställdheten i verksamheten. Det konkreta arbetet i verksamheten är ju lika viktigt som det strategiska påverkansarbetet.

För övrigt...

…läs Frida Nilssons intervju med Johan B Hansson Svedberg på motivation.se, apropå värderingar. Johan jobbade som ansedd nöjesskribent samtidigt som han hade ett tungt heroinmissbruk. Nu föreläser han för företag för att de ska våga se problemet med personer som missbrukar alkohol och droger på arbetet.

"- Många pratar om sin stressade tillvaro med jobb och barn och livspussel. Men att leva det livet jag gjorde kan bara beskrivas som att springa ett gatlopp i motvind med hela famnen full av pingisbollar – med känslan att ”tappar jag en enda, så kommer jag att dö”. Så levde jag mitt liv."

Läs hela artikeln här http://www.motivation.se/hr/konflikthantering/det-ar-livsviktigt-med-arbetsgivarens-stod