Idag lärde jag mig följande:

Det är lätt att debattera utifrån värderingar, det finns inget hotfullt i nåt då. Publik, andra paneldeltagare och debattörer kan säga vad som helst. Det rubbar inte det minsta. För jag lever mina värderingar och förmedlar dem.

Om man agerar utifrån värderingar är allt möjligt.

Och min tes förstärktes ytterligare: regelstyrd är motsatsen till värderingsstyrd.

Alltså ärligt, nu räcker det

Okej, morgonen är seg, järnbristen som ska botas med naturmedel sätter in. Somnade sju igår kväll. Som tur är har jag massa kloka vänner och bekanta som väcker mig direkt när jag sätter på datorn, kollar facebook, bloggar och twitter. Tankarna susar, det börjar blåsa upp till storm snabbt som ögat.
Det går inte att fastna i ett gu vad det är synd om mig som är så trött, när jag läser, hör och får reaktioner kring att mäns våld mot kvinnor är ett kollektivt problem.
Jag blir tokig av människor som vägrar inse detta, som blir förbannade, hotfulla, klagande och obstinata när ämnet kommer på tal.
Det är väl ingen överraskning?! Det KAN inte vara en överraskning för någon?
Kristian Lundberg beskriver det klockrent i texten på Helsingborgs Dagblad (som följts av många intressanta artiklar). Hatreaktionerna mot honom går inte att ta miste på.
Jag bryr mig inte om ifall någon känner sig personligt kränkt och hotad av idén om ett kollektivt ansvar - för det förminskar och gör att själva problemet hamnar i skymundan: Mäns våld mot kvinnor är ett otroligt stort och överjävligt problem.
Därmed - självklart - inte sagt att alla män slår eller att mäns våld mot män inte är ett problem. Men nu handlar det inte om det.

Mäns våld mot kvinnor är inte i närheten av att upphöra eller minska.
Det finns en anledning till att det är ett av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål: "Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet."
Det är ett av fyra delmål i vårt lands jämställdhetspolitik!
Ämnet är uppe till diskussion på olika sätt - tack Gode Gud för det. Och just nu har Turteaterns uppsättning som är baserat på Valerie Solanas SCUMmanifest väckt starka känslor. hatuttryck som tveklöst hör hemma i diskussionen kring våld.

Turteaterns affisch

"Sara unnar inte de som är arga över SCUM-teatern att sura mera."Turteatern i stockholm har satt upp en föreställning som bygger på Valerie Solanas SCUMmanifest. Detta väcker ont blod hos en del personer. Lyssna på Sara Hanssons dryga fem minuter om varför det faktiskt räcker nu apropå mäns våld mot kvinnor och om reaktionerna från förbannade män. Bland annat tar hon upp frågan om varför det blir en facebookprotest kring föreställningen men inte våldet som sker mot kvinnor varje dag. Tror bestämt att jag fått ett nytt radioprogram att följa, Tankesmedjan i p3.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=4802417

Svante Tidholm twittrade häromdagen på temat och vred perspektivet ett snäpp;
"Och i SCUM-debatten glöms det att det största Manshatet står män för själva. i datapsel, film osv torteras o mördas miljoner män av andra män"
och
"För att inte tala om verkligheten. Solanas misslyckades m att döda 1 man. Undrar hur många män som dödats av män sedan dess."

Nina Lekanders recension av uppsättningen kanske också kan intressera?
"[...]det har aldrig slagit mig att det skulle göra sig så MAGNIFIKT bra och, ursäkta svärandet, skitkul som teatermonolog. Och Andrea Edwards spottar, ryter och ryar ut texten lika magnifikt hon - i ett rasande tempo och inom en rytmiskt regisserad ram som inte lämnar publiken i fred för en enda sekund. Vi viker oss av skratt och applåderar impulsivt mitt i föreställningen, men hör vartenda ord ändå."
Läs hela recensionen här http://www.expressen.se/kultur/1.2623751/scummanifestet-turteatern

Idag (fredag 18/11 skriver även DNs Ingegärd Waaranperää om uppsättningen på Turteatern.
"Teatern har dödshotats för Andrea Edwards framförande av ”Scum­manifestet” från 1967. Manssamhällets talibaner skjuter från höften hellre än de ser föreställningen.
Synd, för det är lysande teater, stor konst. Om man är kvinna (vilket i grunden är vad det handlar om), ingenting alls att provoceras av. En ögontvätt, bara, som borde göras regelbundet. Total igenkänning, samtidigt totalt främmandegörande, så att det självklara blir synligt igen. Man kommer hem till ett hus som stått tomt över vintern, Andrea Edwards drar av möbelskynkena och visar att en stol är en stol."
Läs hela recensionen här http://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/scummanifestet-pa-turteatern

Och vill du själv gå? Boka här!
http://turteatern.se/scum-manifestet/

Fortsättning i Helsingborgs Dagblad
Jag har i tidigare inlägg länkat till artikelserien om mäns våld mot kvinnor i Helsingborgs Dagblad. Ann Lingebrandt fortsätter diskussionen:
"Mänskliga relationer, särskilt kärleksrelationer, är komplicerade saker. Man irriterar varandra, man sårar varandra, man provocerar varandra. Men i samma ögonblick som en knytnäve träffar hud upphör nyanserna. Det finns inte några ursäkter. Inget men."
Läs hela artikeln här http://hd.se/kultur/2011/11/09/radslans-blinda-flack

Praktisk jämställdhetsintegrering i Unga in

Så var det dag för uppföljning av jämställdhetsintegrering med arbetsgruppen i Unga in.

Projektet har drivits här på Fryshuset i ganska precis två år och den första fasen lider mot sitt slut. De metoder vi tagit fram som ska nå och motivera unga utanför och hjälpa dem närmare arbetsmarknaden ska som mål implementeras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Första steget mot detta är taget i och med vårt arbete inom ramen för projektet, och nästa steg är att starta upp verksamhet i ytterligare fyra städer parallellt med att verksamheten blir permanent här på Fryshuset i Stockholm.

Jämställdhetsintegreringen är en viktig del av framgången med Unga in och nu i och med att vi ska ta fram ett metodmaterial till andra som arbetar med målgruppen, är det dags att sammanfatta vad vi gjort och se vad vi kan göra annorlunda från och med nu.

Det var intressant att se att vi på olika sätt gått genom de fyra stegen i 4R metoden, även om det inte alltid upplevt så strukturerat. Men sammantaget har vi en bra bild av verksamheten på olika nivåer.

Fokus denna gång var beslutsprocessen vad gäller arbetsgruppen som träffar deltagare. Vid vissa återkommande tillfällen tas formella och informella beslut om ungdomen som kommer till projektet så:

Hur kan vi säkerställa att vi har ett jämställdhetsperspektiv i de beslutsprocesserna?

Vi kommer, som sagt, att ta fram ett metodmaterial kring erfarenheter, tips och processer från dessa två år och eftersom definitionen på jämställdhetsintegrering är just integrering började vi med att titta på vad vi redan gör.
Utmaningen i det är dels att fånga sådant som vi tar för självklart men som faktiskt är en del av vår metod, och förstås säkerställa att det vi redan gör är jämställt. Allt material kommer finnas i vårt metodmaterial, här kommer endast några exempel. Observera att detta endast handlar om beslutsprocessen som beskrivits ovan.

Vad gör vi redan?Inom ramen för vad vi redan gör diskuterade vi till exempel vårt nya system vid kartläggningssamtalet, det möte där deltagaren tillsammans med en person från projektet går genom deltagarens hela livssituation. För att säkerställa att vi behandlar alla lika så bygger systemet på generella punkter som hjälper till att se vad nästa steg är. En annan sak som vi redan gör är att vi ställer samma frågor till alla deltagare när de kommer till oss. Ytterligare ett exempel är att presentera olika typer av yrken utifrån ungdomens intresseområde. Ett fysiskt arbete kan till exempel innebära både bygg- och vårdarbeten. Vår könsuppdelade statistik kring vem som träffar vilken kompetens är också viktig.

Vad kan vi göra annorlunda?

Ta hjälp av vårt statistikunderlag vid ärendedragningen (det möte där arbetsgruppen som jobbar direkt med målgruppen bestämmer vad nästa steg är för deltagaren). T ex så ser vi att fler tjejer än killar går till studier, men också att fler tjejer hoppar av sina studier. Då är det viktigt att vi analyser varför det ser ut så.
En annan konkret åtgärd är att arbetsgruppen vid varje möte ställer frågan skulle vi pratat/beslutat annorlunda om deltagaren haft ett annat kön?Mycket av det kvalitativa jämställdhetsintegreringsarbetet återkommer till alla medarbetares ansvar och reflektion. Därför var det viktigt att vi inledde hela arbetet i starten av projekten med att säkerställa att alla hade samma grundläggande kunskap kring ämnet samt att vi kom överens om vårt uppdrag och våra skyldigheter.
Ytterligare ett exempel på vad vi kan göra annorlunda är att alla ”äger” punkten jämställdhetsintegrering och tillgänglighet på våra personalmöten. Hittills har det varit upp till ansvariga för respektive område att redogöra om det hänt något nytt. Genom att det istället är allas ansvar bidrar vi till att integrera jämställdheten i verksamheten. Det konkreta arbetet i verksamheten är ju lika viktigt som det strategiska påverkansarbetet.

För övrigt...

…läs Frida Nilssons intervju med Johan B Hansson Svedberg på motivation.se, apropå värderingar. Johan jobbade som ansedd nöjesskribent samtidigt som han hade ett tungt heroinmissbruk. Nu föreläser han för företag för att de ska våga se problemet med personer som missbrukar alkohol och droger på arbetet.

"- Många pratar om sin stressade tillvaro med jobb och barn och livspussel. Men att leva det livet jag gjorde kan bara beskrivas som att springa ett gatlopp i motvind med hela famnen full av pingisbollar – med känslan att ”tappar jag en enda, så kommer jag att dö”. Så levde jag mitt liv."

Läs hela artikeln här http://www.motivation.se/hr/konflikthantering/det-ar-livsviktigt-med-arbetsgivarens-stod

Officiella Fru Gårman

Jodå, det finns en officiell Fru Gårman Skylt sedan 1 januari 2009. Och då verkar det ju som att Botkyrkabyggen valt att använda den. Föredömligt!

Transportstyrelsens svar:

"Hej Ellen!

Tack för din fråga med ärendenummer TSMS 2011/10900.

Fråga: jag undrar vad som hände med "Fru Gårman" skylten som Vägverket tog fram 2008 och som regeringen skulle ta beslut om?

Svar: Regeringen tog beslut om detta 2008. Genom en förordning (2008:1073) om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90) föreskrevs att vägmärket ´B3 Övergångsställe´ utgörs av både "Herr Gårman" och "Fru Gårman".  Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009.

I den närmare föreskriften till B3 anges: "Märkena, som är likvärdiga och kan användas var för sig eller tillsammans, anger ett övergångsställe. Vid obevakade övergångsställen är för fordonsförare bestämmelserna i  3 kap. 61 § och för gående bestämmelserna i 7 kap. 4 §  trafikförordningen tillämpliga".

Med vänliga hälsningar

Sannholm Bo VTk

Supportenheten

Transportstyrelsen"

För övrigt...
...berättade en kollega att hennes man driver frågan om Herr Ur.
Han tycker han borde passa perfekt i rollen på grund av sin röst och kom på det i en jobbsvacka - kreativ idé för att ha ett lätt jobb.
Fast det klart, så mycket motsvarande stim pengar lär det ju inte vara i den uppgiften...

Manligt företagande, Fru Gårman och makt

Missa inte!
I vintras skrev jag om Tomas Gunnarssons utställning "Stötta manligt företagande" här på bloggen, en utställning med ett annorlunda perspektiv både i bild och text. Mycket sevärd!
Nu finns chansen att se utställningen här i Stockholm.

"På lördag är det vernissage för Add Gender och Genusfotografens fotoutställning "Stötta manligt företagande". Klockan 13.30 diskuterar fotografen Tomas Gunnarsson hur man kan tänka kring genus och bilder, missa inte!
Utställningen är gjord av fotograf Tomas Gunnarsson och består av sex porträtt och intervjuer av manliga entreprenörer och deras ”livspussel”. Männen berättar om arbetsskador, rädslor, förebilder, manlighet och att ta hand om sig. Utställningen syftar till att ifrågasätta normer kring företagande och entreprenörskap", skriver Add Gender.

Läs mer på ABFs hemsida: http://www.abf.se/Distrikt-och-avdelningar/ABF-Stockholms-lan/ABF-Norra-Stor-Stockholm/Temasatsningar/Tre-konstnarer-fran-Sudan--Burkina-Faso/Kommande-utstallningar/Fotoutstallning-Stotta-manligt-foretagande/



Fru Gårman i Alby


Igår såg jag den här trevliga bilden på facebook - en värdig Fru Gårman som tydligen finns på Alhagsvägen i Alby här i Stockholm.
Många lokala varianter finns med en fru Gårman skylt runt om i Sverige. Dock finns ännu ingen officiell sådan vad jag kan hitta- men Vägverket tog fram ett förslag som regeringen skulle ta beslut om 2008. Såhär skulle den se ut - påtagligt lik den i Alby alltså. Kan det vara så att det är den officiella skylten som äntligen börjat användas?
Jag återkommer i frågan när svar kommit från Vägverket och Botkyrkabyggen (som tydligen varit inblandad i Albyskylten).

Vägverkets förslag 2008

För övrigt...
...så fortsätter diskussionen om mäns våld mot kvinnor och maktfrågan i Helsingborgs Dagblad. Jag kan varmt rekommendera att läsa alla artiklarna, framförallt Mats Söderlunds bidrag, här det senaste:
http://hd.se/kultur/2011/11/08/man-har-makt/

Se även tidigare inlägg här på bloggen:
http://ellensbloggfryshuset.blogspot.com/2011/10/obs-viktigt.html
http://ellensbloggfryshuset.blogspot.com/2011/11/valdet-mot-kvinnor-och-black-power.html

Någon som ännu inte läst Nina Hemmingsson?
Då är det verkligen dags.

Våldet mot kvinnor och The Black Power mixtape

Diskussionen om mäns våld mot kvinnor och maktstrukturen som patriarkatet utgör fortsätter i Helsingborgs Dagblad. Här är författaren jens Liljestrands svar på Kristian Lundbergs text:
"[...] För såhär är det ju: även om en minoritet står för det konkreta våldet och förtrycket, åtnjuter vi alla de privilegier som det manliga våldet garanterar oss (ungefär som den vita befolkningen i Sydafrika under apartheid).
Vi kan, när vi vill, använda vår identitet som män för att sprida rädsla och otrygghet omkring oss och sedan utnyttja den rädslan för att få våra behov tillfredsställda – makt, pengar, sex, ömhet. Man höjer rösten. Man ställer sig för nära. Man spänner ögonen i henne."

Läs hela artikeln här http://hd.se/kultur/2011/11/01/manlighetens-kris-och-mannens/

För övrigt...
...tänker jag på bussen i New York där kvinnorna endast får sitta längst bak (dagens DN, hittar den ej på nätet), kopplingen till medborgarrättsrörelsens start med Rosa Parks och bussbojkotten är tydlig och skrämmande. Tipsar alla att se DOX dokumentären "The blackpower mixtape 1967-1975" som utgår från svenska filmares perspektiv på Black power rörelsen i USA. Den ligger kvar på nätet till 24 november. Allt hänger ihop. Som vanligt.
Se dokumentären här http://svtplay.se/v/2577951/dox/the_black_power_mixtape_1967-1975