20.5.11

Alltid intressant att se saker från fler perspektiv

Just nu är det mycket diskussioner med vänner och kollegor på temat individuellt bemötande och jämlikhet. Det hör väl samman med att tänka kring seminariet jag kommer moderera i Almedalen på temat men också för att det är så komplext och intressant.
Så…bemötande är inte jämlikt bara för att det är individuellt. Istället visar ju till exempel Ulla Rantakeisu att det kan vara tvärtom. I hennes forskningsrapport ”Kön, klass och platsanvisning” leder ju det individuella bemötande till att killarna i hennes studie hade mer handlingsutrymme på Arbetsförmedlingen än tjejerna. Och samtidigt, visst måste man möta varje person utifrån där just den personen befinner sig.
Min vän Lilian uttryckte det som att man måste hitta ett sätt där det individuella bemötandet leder till ett jämlikt bemötande. På seminariet som handlade om genus och ungdomar diskuterades också frågan om bemötande och eftersom Ulla Rantakeisu var en av föreläsarna kom också hennes slutsatser upp. En av deltagarna som jobbade med ensamkommande flyktingar uttryckte frustration och en massa frågetecken kring det faktum att ungdomar på Arbetsförmedlingen fick olika bemötande utifrån flera olika samverkande strukturer:
- Men så kan det ju inte få gå till! Alla har ju rätt till samma behandling. Det är väl bara att bestämma att man inte får låta ens egna fördomar spela in när man jobbar?!
Jo det var ju just det.
Idag var det ännu ett seminarie anordnat av Tema Likabehandling, idag var det en presentation av en forskningsöversikt gjord av Oxford Research/Högskolan i Halmstad på uppdrag av Tema Likabehandling: ”Forskningsöversikt Likabehandling i arbetslivet”.  Det författaren Emilia Johansson bland annat set är att det i Sverige finns relativt lite forskning om praktisk förändring av normer och strukturer i jämförelse med forskning om existerande villkor i arbetslivet.
Alltså lite forskning om praktisk förändring av normer och strukturer […]
Det är ju vad han som jag citerade här ovan uttryckte frustration är ute efter - det är väl bara att göra! Sen hur man gör är ju en helt annan fråga. Här finns, visar forskningsöversikten, flera områden där det behövs mer forskning. Metoder som förändrar normer, vad som ger långsiktiga effekter och forskning med ett intersektionellt perspektiv är några av de tydligaste exemplen.
Och här uppkommer ytterligare en intressant fråga. En person på dagens seminarie undrade om det inte är problematiskt att man pratar om alla diskrimineringsgrunderna på samma gång under begreppet ”likabehandling”? Bidrar det kanske till att det saknas emipiriskt testade metoder? Å ena sidan.
Å  andra sidan så visar ju översikten att det saknas forskning med ett intersektionellt perspektiv som är så centralt när man vill förstå att och hur olika diskrimineringsgrunder samverkar.
Det är ju så intressant att diskutera frågorna ur olika perspektiv och det är alltid mer komplext än det verkar vid första anblicken!
Ja till mångfald - men varför? som är nästa frukostseminarie som Tema Likabehandling anordnar (31 maj) tangerar också ovanstående frågeställningar och andra slutsatser av forskningsöversikten som jag inte tar upp här: "Alla vill främja likabehandling i arbetslivet men argumenten ser olika ut. Vissa lyfter att mångfald ger kreativa och lönsamma arbetsplatser. Andra betonar istället att det är en mänsklig rättighet att bli likvärdigt behandlad.Vi diskuterar om dessa argument behöver stå emot varandra – och vilka konsekvenser de får för individer och verksamhet."

Nu är det snart dags att ta helg och jag önskar er alla tid för nya tankar!

För övrigt så kan jag rekommendera Sigge Eklunds artikel på Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/debatt/article11336539.ab

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar