”Det är en sak som jag inte
förstår. Varför måste alla unga kvinnor vara förebilder för andra unga kvinnor?
Motsvarande krav ställs inte på unga män. Jag kan inte komma på en enda ung,
vit, heterosexuell man som tvingas bära alla andra med samma förutsättningar på
sina ensamma axlar. Kan ni? ”
9.10.11
8.10.11
Mod att leva sina värderingar
Att jobba på Fryshuset är som
att vara polis eller präst, tänkte jag när jag sitter och lyssnar på Cecilia Malmström under Forum för Eldsjälar. Hon pratar om vikten av förebilder för unga
på temat preventivt arbete mot extremism.
Poliser och präster är ju hela
tiden sitt yrke, bara för att du är ledig kan du inte vända bort blicken om du
ser ett brott eller en människa i nöd. Det är ju en grundläggande del av ditt
liv och vem du är.
Så är det också för mig som
jobbar på Fryshuset, även om det hos oss inte finns någon officiell
överenskommelse om det. Sambandet mellan våra yrken är att vi jobbar
värderingsstyrt.
Eller så kan man istället
säga att det är så för alla som vill leva sina värderingar. För mina värderingar bär jag alltid med
mig.
Det kan ju låta självklart
det där med att inte vända bort blicken, ren medmänsklighet förstås. Men hur
många av oss har inte gått förbi människor i nöd, gått vidare mot våra vänner,
mot restaurangen, vad det än är vi ska göra. Jag vet att jag gjorde det senast igår.
En ung flicka tiggde pengar och jag valde att gå förbi utan att ge henne några
kronor. Vi ser människor i nöd hela tiden och väljer att inte agera.
Men det jag kan göra är att hela tiden våga reflektera och omvärdera, om jag inte gav pengar igår, kan jag, vill jag göra det idag? Vad betyder det att inte ge? Vad betyder det att ge? Kan jag ge något annat om jag inte vill ge pengar? Vilken sorts människa är jag och vilken sorts människa vill jag vara. (Lyssna på Sara Stridsberg sommarprogram där hon på sitt rika språk bland annat pratar om att inte ge
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4548834 )
Men det jag kan göra är att hela tiden våga reflektera och omvärdera, om jag inte gav pengar igår, kan jag, vill jag göra det idag? Vad betyder det att inte ge? Vad betyder det att ge? Kan jag ge något annat om jag inte vill ge pengar? Vilken sorts människa är jag och vilken sorts människa vill jag vara. (Lyssna på Sara Stridsberg sommarprogram där hon på sitt rika språk bland annat pratar om att inte ge
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4548834 )
För att vara en god förebild
krävs mod att se och ifrågasätta sina egna och andras svagheter och våga
förändra. Det krävs civilkurage. För människor i nöd men också i vardagliga
situationer – som att stå upp för en unge som blir dåligt bemött av en vuxen. Hur
många gånger har man inte hört hur vuxna pratar till ungdomar och barn – på ett
sätt som de aldrig skulle prata med vuxna?
Mod: är en
personlig egenskap. En modig person handlar i överensstämmelse med sina övertygelser
och önskningar, även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget.
Mod är en av mina
kärnvärderingar och för mig är det viktigt att hela tiden diakutera förutsättningarna för att vara modig. Vad är det att vara modig, orädd, visa civilkurage?
Häromdagen sa jag till min nya bekant D att jag tycker han verkar orädd. Han
funderade en kort stund och sen sa han: ”Jag är modig i vissa sammanhang. Jag
säger min mening och står för den. Men om jag möter ett gäng supportrar som
ställer till bråk ger jag mig inte in i fajten, utan då flyr jag hellre. Det är
klart, om jag måste skydda någon annan en gång, då gör jag det, men annars flyr
jag hellre än slåss.”
Modigt är inte alltid att
slåss. Modigt kan vara att gå åt andra hållet.
Alla är vi inte som Roberto Saviano. Hade de allra flesta av oss ett sådant starkt rättspatos och civilkurage som honom, ja då skulle de andra vara i minoritet. På samma sätt som om alla i tunnelbanan skulle säga ifrån om någon blir trakasserad i vagnen, ja då skulle den som trakasserade vara i minoritet. Tystnaden är farlig.
Alla är vi inte som Roberto Saviano. Hade de allra flesta av oss ett sådant starkt rättspatos och civilkurage som honom, ja då skulle de andra vara i minoritet. På samma sätt som om alla i tunnelbanan skulle säga ifrån om någon blir trakasserad i vagnen, ja då skulle den som trakasserade vara i minoritet. Tystnaden är farlig.
Civilkurage: Att ha civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå upp för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen.
Läste förresten en artikel om en
person som blivit utsatt för flera hatbrott, hennes tips var att filma brott
med sin mobil om man inte vill/kan/vågar gå in i till exempel bråket själv.
Alla kan vi göra något. Alltid.
Här kommer Bodil Malmstens
öppna brev till Saviano igen, om det är så att någon inte har läst den. Utdrag ur hennes bok "De från norr kommande leoparderna":
"Roberto Saviano - benvenuto till Sverige, tack för Gomorra, mille grazie, din bok kommer att bestå jämsides med Är detta en människa, av Primo Levi, Smärtan av Marguerite Duras, allt av Marcel Proust, Imre Kertész, Ryszard Kapuscinski, Kafka och Montaigne.
Tack vare dig vet vi hur världen fungerar från soporna till sidenkostymen. Och närr vi frestas, när vi står och tvekar vid prislappen på något lyxplagg hejdar vi oss för att tack vare dig vet vi det verkliga priset för Angelina Jolies vita sidenkostym.
Utan din bok hade vi – svedesi stupidi – varit ännu stupidare och eftersom vi, enligt uppgift från Svenska Akademien sändige sekreterare – eternello contabile láccademia svedese, bevisligen är ett obildat folk så tackar vi dig igen.
Millissime grazie, låt oss får ge dig det ultimata beviset på vår tacksamhet – ett gömställe där du kan vara super securitas och a la svedes trygg.
Det handlar om den röda lilla stugan i skoogen, la piccola stuga rossa vid sjön med björkar susande sin milda sommarsång, gran och tall, blåbär och funghi porcini.
I hela vårt 1.571.930 kilometer avlånga Sverige står sådana välutrustade varma små röda stugor till ditt förfogande med stuprännor, vedkamin och dricksvattenbrunn på gården med pump.
Det är bara att välja: Småland – paese piccolo, Lappland, Dalarna eller Västmanland, Västergötland, Västernorrland – paesi västern spagetti, il buono, il brutto, il cattivo.
Runt stugan kommer hemvärnsmän och älgjägare i kamouflagemönstrad bävernylon att smyga med osäkrade gevär så att du och dina livvakter kan ägna er åt de vackra svenska flickorna – i belissimi blondini a la Fellini.
Självklart kommer det att, av strategiska skäl, i liknande röda stugor – casi rosso parallelli – finnas Roberto Saviano-kopior planterade för att vill abort dina förföljare i fucking criminali bombi di merda a la sopranos.
I din lilla stuga rossa, Roberto Saviano, kommer det att stå en utdragssoffa bäddad med hemstoppat vaddtäcke och på väggen ovanför soffan en bonad – piccola cadra textilico – med bilden av en röd liten stuga som den du befinner dig i och texten med korsstygnssöm broderad:
Borta bra med hemma bäst. A casa – känn dig som hemma hos oss Roberto Saviano, a casa som en son, fratello mio, en kusin, ett barnbarn – bambinobámbino.
Ett par små varningar bara, det här med rojalismen, om du finner monarkin omodern och principiellt odemokratisk – prego Roberto Saviano, håll det för dig själv, säg ingenting om det till svenskarna. För då blir det vad som i Sverige kallas för folkstorm och du har ju nog som det är.
En sak behöver du veta, yttrandefrihet är ett begrepp som i Sverige begränsas av svenskarnas förmåga till självcensur – competenza svedese censura se stesso totalissimo.
Bli inte förskräckt, vi kräver inte av dig att du ska lägga band på din medelhavsmässigt utåtriktade natur, bara hålla igen en aning – a la svedese – för husfridens skull.
En sak till, det här med tackandet – det att vi svenskar oavbrutet tackar så orimligt innebär inte att vi är ett särskilt tacksamt folk, tvärtom, det är vara vårt sätt att bekräfta någonting.
Vad gäller dig är vi uppriktigt och ur våra hjärtans djup – con cuore svedesi tutti – tacksamma för att du finns och vill göra allt i vår makt för att det ska fortsätta vara så.
Välkommen till oss, Roberto Saviano, benvenutissimo, dörrnyckeln ligger under förstutrappen, det finns frukost i skafferiet, sirapslimpa, Kalles Kaviar, Löfbergs Lila – espresso violetto timido – och Lätt & Lagom med omega 3.
Vi lämnar utelampan på så du inte snubblar, det är lätt gjort i det svenska mörkret som du redan har gjort så mycket för att iluminare och lysa upp.”
6.10.11
Kreativa människor i en kreativ värld
Teo Härén – framgångsrik
föreläsare i ämnet kreativitet föreläste idag på Fryshusets ”Forum För
Eldsjälar”.
Herregud vad bra!
Jag, som säkert många andra är skeptiska till
saker som alla andra gillar. Teo och hans bror Fredrik blev valda till årets
talare 2007 och föresläser flera gånger i veckan på olika konferenser.
Men jag säger bara det – har du
chansen att lyssna på Teo Härén ta den!
Det han säger är
mindexpanding, utmanande och extremt inspirerande.
Han berättar vad som är bra
grogrund för kreativitet, utifrån kreativitetsforskning:
* Demokrati, så man vågar
prata om sina idéer
* Jämställdhet, män och
kvinnor tänker inte alltid lika
* Hög utbildningsnivå
Så vilket är det land som har
bäst förutsättningar i världen sammantaget de här komponenterna?
Svar: Sverige
Och vilken stad i Sverige har bäst förutsättningar sammantaget de här komponenterna?
Svar: Stockholm
Svar: Sverige
Och vilken stad i Sverige har bäst förutsättningar sammantaget de här komponenterna?
Svar: Stockholm
Alltså har vi möjlighet att
vara världens mest kreativa människor!
Fatta vilken möjlighet.
Men det förutsätter att vi
tänker annorlunda, tänker nytt, tänker kreativt.
Teo testar naturligtvis
kreativiteten hos oss i publiken och på 45 minuter har han fått oss att öppna
upp både hjärta och hjärna. Han får oss i publiken att känna oss glada, lite
generade, sedda och samtidigt…inspirerade.
Teo utgår från två produkter;
gin och tonic. Blandar man dem får man en tredje produkt: Gin och Tonic (ett
svar). Man får också GT (ett annat svar). Vi nöjer oss i publiken, är smarta nog att förstå vad han är ute efter. Vi måste blanda våra kompetenser så att vi tillsammans får fram nya
svar, nya metoder.
Men så fortsätter han. Vad
får vi mer?
”Jo men vi får ju en drink”, ”vi får ont i huvudet”, ”skrumplever” och så vidare (Nu känner vi oss smarta, NU har vi fattat).
”Jo men vi får ju en drink”, ”vi får ont i huvudet”, ”skrumplever” och så vidare (Nu känner vi oss smarta, NU har vi fattat).
Men så säger han: ”Tonic
säljs i petflaskor. Nu har Gin också börjat säljas i petflaskor.”
Ingen, verkligen ingen, hade
tänkt på flaskan.
Hans poäng är att vi kan
missa det som är precis framför oss. Hans poäng är att kreativitet är fler
svar, fler lösningar – fler sanningar.
Och just där tänker jag ”Hur
tusan ska jag öva upp mitt sinne så jag är mer kreativ, hur ska jag öva ännu
mer på att ta bort övertygelser och hinder som står i vägen för min
kreativitet?”
Hemma har jag coachande
frågor, Marianne Williamssons ”Our Deepest Fear” och ”The Four Agreements” (Be Impeccable with your Word, Don’t Take Anything Personally, Don’t Make Assumptions, Always Do Your Best) - så att
ha något som rör kreativitet uppsatt hemma skulle verkligen vara en till pusselbit av hur jag
vill leva.
Så – Teo sa ”Maila mig, maila
mig om ni vill ha tips, övningar och bra länkar i ämnet.”
Sagt och gjort. Jag kan dela
tipsen här sen när jag får dem.
Till sist berättar han om
deras senaste projekt: www.ideasisland.com.
Fantastiskt.
5.10.11
29.9.11
Intervju på ledarsajten motivation.se
Härom veckan blev jag intervjuad av Frida Nilsson på ledarsajten motivation.se. Hon tycker det är intressant med lite annorlunda vinkling på ledarskap och resultatet blev en intervju om hur värdegrunden kan styra arbetet. Läs hela intervjun här: http://motivation.se/guldkant/intervju/vardegrunden-det-som-allt-ar-byggt-pa
Releasefest för "Jämställdhet i verksamhetsutveckling"
Arbetsmiljöforum bjöd igår in till release av boken "Jämställdhet i verksamhetsutveckling", en bok som jag verkligen ser fram emot att läsa. "Offentliga organisationer har en skyldighet att arbeta för jämställdhet både i sin verksamhet och för att påverka samhället i stort. Men vad är fruktbara strategier för ett hållbart utvecklingsarbete - hur går man till väga?"
Boken är delvis uppbyggd kring olika dilemman som behöver hanteras för att utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt och hållbart.
Jag lyssnade till ett intressant panelsamtal mellan Susanne Andersson, fil. dr Stockholms Universitet, Bruno Rudström, jämställdhetsstrateg Karlskoga och Degerfors kommun och Sara Molander, utvecklingsstrateg i Eskilstuna kommun, ett samtal som leddes av Mika Fogelberg från SKL. Mika menade att det var en ovanlig bok på så sätt att den är uppbyggd kring olika reella dilemman som behöver hanteras och att dessa dilemman diskuteras både av praktiker och forskare. Vilket ju låter väldigt intressant. (Lyxigt nog fick vi som var där varsin bok så inom kort kan jag berätta här på bloggen och ge exempel.) På plats träffade jag, förutom bekanta på Tema Likabehandling, som var med och arrangerade också kollegor från Add Gender som jobbar inom organisationsutveckling och jämställdhet.
Vidare talde panelen om vikten av att diskutera sin egen organisation och att det i ett jämställdhetsarbete finns möjlighet till just det. Vanligtvis finns inga forum för den typen av diskussioner. Jag tyckte det var en intressant iakttagelse. För lyckas man ha en lärande utvecklingsorganisation utifrån normer som mod och öppenhet - ja då kan man komma hur långt som helst i sin verksamhet, på alla sätt, inte bara vad gäller jämställdhet.
Och har man det perspektivet så kan kanske fler se nyttan i jämställdhetsintegreringsarbetet t ex, och kontakten med processtödjare kan "spilla över" på resten av verksamheten.
Boken kan användas som kurslitteratur inom t ex genusvetenskap och statsvetenskap men vänder sig också till praktiskt verksamma med intresse för förändringsprocesser i organisationer, verksamhetsutveckling, utvärdering och jämställdhet.
26.9.11
SR på besök i Fryshuset
Sverige Radio har varit på Fryshuset och pratat
med bland andra vår jobbcoach Lotta Backman och projektledaren i ”Unga in”,
Elna Olsson, om deras erfarenheter av att möta unga arbetslösa.
”Hur ser arbetslösheten bland unga ut i dagens
Sverige? För att finna svar på den frågan tog sig Konflikts Mikael Olsson till Fryshuset i Södra
Hammarbyhamnen i Stockholm, där en mängd olika verksamheter pågår för att både
sätta unga i arbete och hjälpa dem med både vardagsliv och ur allvarliga
problem som kriminalitet och extremism av olika slag.”
För inslaget med Fryshuset lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035&artikel=4710563
För hela programmet lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035
På Fryshuset händer det mycket just nu vad gäller arbetsmarknadsfrågorna.
Vi som jobbar på Unga in,
Arbetsförmedlingens projekt som drivs med Fryshuset som samverkanspart har nu
ett digert jobb framför oss att sammanställa alla metoder till slutrapporten
och ett användbart metodmaterial.
Vi väntar tålmodigt på besked
från Europeiska Socialfonden (ESF) om pengar till ett nationellt projekt som
skulle betyda en permanent verksamhet i Stockholm och spridning till fem övriga
städer runt om i Sverige.
Vi har ju som mål att metoderna vi tagit fram ska implementeras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet nationellt. Det kommer bli så spännande att följa arbetet runt om i Sverige eftersom verksamheterna kommer att skilja sig från varandra genom vilka samverkansparter som kommer vara involverade. Naturligtvis måste det arbetet ske utifrån städernas olika förutsättningar.
Vi har ju som mål att metoderna vi tagit fram ska implementeras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet nationellt. Det kommer bli så spännande att följa arbetet runt om i Sverige eftersom verksamheterna kommer att skilja sig från varandra genom vilka samverkansparter som kommer vara involverade. Naturligtvis måste det arbetet ske utifrån städernas olika förutsättningar.
Jobbcoacherna på Fryshuset
har träffat många unga som står utan arbete sedan starten för snart två år
sedan, men nu löper avtalet Arbetsförmedlingen ut för alla kompletterande
aktörer. En ny upphandling är på gång men inte offentlig än så vi vet inte hur
nästa jobbcoachperiod kommer att se ut. Men att vi ska ha jobbcoaching på
Fryshuset är självklart.
Det är så många unga som står
utanför arbetsmarknaden och vi har en viktig roll att spela, inte minst för att
vi har ett holistiskt förhållningssätt till de vi möter.
Både inom ramen för Unga in och till jobbcoacherna möter vi unga som har det verkligt tufft. Många har få eller inga kontakter att använda sig av när de söker jobb och många lider också av psykisk ohälsa. Vilket inte är så konstigt, tänk dig själv att du inte har några kontakter och är arbetslös. Det går ganska fort att tappa gnistan och motivationen när man inte ser några vägar framåt.
Både inom ramen för Unga in och till jobbcoacherna möter vi unga som har det verkligt tufft. Många har få eller inga kontakter att använda sig av när de söker jobb och många lider också av psykisk ohälsa. Vilket inte är så konstigt, tänk dig själv att du inte har några kontakter och är arbetslös. Det går ganska fort att tappa gnistan och motivationen när man inte ser några vägar framåt.
Så vad vi gör i våra
verksamheter är att vi försöker stärka deras Känsla av Sammanhang (KASAM) så
att det blir en långsiktig lösning för våra deltagare.
Arbetsmarknadsminister
Hillevi Engström har också varit på besök och vi diskuterade bland annat idéer
kring hur arbetsmarknadsverksamhet i förorterna skulle kunna se ut.
Etiketter:
arbetsmarknad,
arbetsmarknadsministern,
esf,
jobbcoacher,
kasam,
unga in
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


