Kreativa människor i en kreativ värld

Teo Härén – framgångsrik föreläsare i ämnet kreativitet föreläste idag på Fryshusets ”Forum För Eldsjälar”. 

Herregud vad bra! 

Jag, som säkert många andra är skeptiska till saker som alla andra gillar. Teo och hans bror Fredrik blev valda till årets talare 2007 och föresläser flera gånger i veckan på olika konferenser.

Men jag säger bara det – har du chansen att lyssna på Teo Härén ta den!

Det han säger är mindexpanding, utmanande och extremt inspirerande.

Han berättar vad som är bra grogrund för kreativitet, utifrån kreativitetsforskning:

* Demokrati, så man vågar prata om sina idéer

* Jämställdhet, män och kvinnor tänker inte alltid lika

* Hög utbildningsnivå

Så vilket är det land som har bäst förutsättningar i världen sammantaget de här komponenterna?
Svar: Sverige
Och vilken stad i Sverige har bäst förutsättningar sammantaget de här komponenterna?
Svar: Stockholm

Alltså har vi möjlighet att vara världens mest kreativa människor!

Fatta vilken möjlighet.

Men det förutsätter att vi tänker annorlunda, tänker nytt, tänker kreativt.

Teo testar naturligtvis kreativiteten hos oss i publiken och på 45 minuter har han fått oss att öppna upp både hjärta och hjärna. Han får oss i publiken att känna oss glada, lite generade, sedda och samtidigt…inspirerade.

Teo utgår från två produkter; gin och tonic. Blandar man dem får man en tredje produkt: Gin och Tonic (ett svar). Man får också GT (ett annat svar). Vi nöjer oss i publiken, är smarta nog att förstå vad han är ute efter. Vi måste blanda våra kompetenser så att vi tillsammans får fram nya svar, nya metoder.

Men så fortsätter han. Vad får vi mer?
”Jo men vi får ju en drink”, ”vi får ont i huvudet”, ”skrumplever” och så vidare (Nu känner vi oss smarta, NU har vi fattat).

Men så säger han: ”Tonic säljs i petflaskor. Nu har Gin också börjat säljas i petflaskor.”

Ingen, verkligen ingen, hade tänkt på flaskan.

Hans poäng är att vi kan missa det som är precis framför oss. Hans poäng är att kreativitet är fler svar, fler lösningar – fler sanningar.

Och just där tänker jag ”Hur tusan ska jag öva upp mitt sinne så jag är mer kreativ, hur ska jag öva ännu mer på att ta bort övertygelser och hinder som står i vägen för min kreativitet?”

Hemma har jag coachande frågor, Marianne Williamssons ”Our Deepest Fear” och ”The Four Agreements” (Be Impeccable with your Word, Don’t Take Anything Personally, Don’t Make Assumptions, Always Do Your Best) - så att ha något som rör kreativitet uppsatt hemma skulle verkligen vara en till pusselbit av hur jag vill leva.

Så – Teo sa ”Maila mig, maila mig om ni vill ha tips, övningar och bra länkar i ämnet.”

Sagt och gjort. Jag kan dela tipsen här sen när jag får dem.

Till sist berättar han om deras senaste projekt: www.ideasisland.com.

Fantastiskt.

Jamen varför inte? God morgon med nya perspektiv!

Intervju på ledarsajten motivation.se

Härom veckan blev jag intervjuad av Frida Nilsson på ledarsajten motivation.se. Hon tycker det är intressant med lite annorlunda vinkling på ledarskap och resultatet blev en intervju om hur värdegrunden kan styra arbetet. Läs hela intervjun här: http://motivation.se/guldkant/intervju/vardegrunden-det-som-allt-ar-byggt-pa

Releasefest för "Jämställdhet i verksamhetsutveckling"

Arbetsmiljöforum bjöd igår in till release av boken "Jämställdhet i verksamhetsutveckling", en bok som jag verkligen ser fram emot att läsa. "Offentliga organisationer har en skyldighet att arbeta för jämställdhet både i sin verksamhet och för att påverka samhället i stort. Men vad är fruktbara strategier för ett hållbart utvecklingsarbete - hur går man till väga?"

Boken är delvis uppbyggd kring olika dilemman som behöver hanteras för att utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt och hållbart.

Jag lyssnade till ett intressant panelsamtal mellan Susanne Andersson, fil. dr Stockholms Universitet, Bruno Rudström, jämställdhetsstrateg Karlskoga och Degerfors kommun och Sara Molander, utvecklingsstrateg  i Eskilstuna kommun, ett samtal som leddes av Mika Fogelberg från SKL. Mika menade att det var en ovanlig bok på så sätt att den är uppbyggd kring olika reella dilemman som behöver hanteras och att dessa dilemman diskuteras både av praktiker och forskare. Vilket ju låter väldigt intressant. (Lyxigt nog fick vi som var där varsin bok så inom kort kan jag berätta här på bloggen och ge exempel.) På plats träffade jag, förutom bekanta på Tema Likabehandling, som var med och arrangerade också kollegor från Add Gender som jobbar inom organisationsutveckling och jämställdhet. 

Vidare talde panelen om vikten av att diskutera sin egen organisation och att det i ett jämställdhetsarbete finns möjlighet till just det. Vanligtvis finns inga forum för den typen av diskussioner. Jag tyckte det var en intressant iakttagelse. För lyckas man ha en lärande utvecklingsorganisation utifrån normer som mod och öppenhet - ja då kan man komma hur långt som helst i sin verksamhet, på alla sätt, inte bara vad gäller jämställdhet.

Och har man det perspektivet så kan kanske fler se nyttan i jämställdhetsintegreringsarbetet t ex, och kontakten med processtödjare kan "spilla över" på resten av verksamheten.

Boken kan användas som kurslitteratur inom t ex genusvetenskap och statsvetenskap men vänder sig också till praktiskt verksamma med intresse för förändringsprocesser i organisationer, verksamhetsutveckling, utvärdering och jämställdhet.

SR på besök i Fryshuset

Sverige Radio har varit på Fryshuset och pratat med bland andra vår jobbcoach Lotta Backman och projektledaren i ”Unga in”, Elna Olsson, om deras erfarenheter av att möta unga arbetslösa.

”Hur ser arbetslösheten bland unga ut i dagens Sverige? För att finna svar på den frågan tog sig Konflikts Mikael Olsson till Fryshuset i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm, där en mängd olika verksamheter pågår för att både sätta unga i arbete och hjälpa dem med både vardagsliv och ur allvarliga problem som kriminalitet och extremism av olika slag.”

För inslaget med Fryshuset lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035&artikel=4710563

För hela programmet lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035

På Fryshuset händer det mycket just nu vad gäller arbetsmarknadsfrågorna.

Vi som jobbar på Unga in, Arbetsförmedlingens projekt som drivs med Fryshuset som samverkanspart har nu ett digert jobb framför oss att sammanställa alla metoder till slutrapporten och ett användbart metodmaterial.

Vi väntar tålmodigt på besked från Europeiska Socialfonden (ESF) om pengar till ett nationellt projekt som skulle betyda en permanent verksamhet i Stockholm och spridning till fem övriga städer runt om i Sverige.
Vi har ju som mål att metoderna vi tagit fram ska implementeras i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet nationellt. Det kommer bli så spännande att följa arbetet runt om i Sverige eftersom verksamheterna kommer att skilja sig från varandra genom vilka samverkansparter som kommer vara involverade. Naturligtvis måste det arbetet ske utifrån städernas olika förutsättningar.

Jobbcoacherna på Fryshuset har träffat många unga som står utan arbete sedan starten för snart två år sedan, men nu löper avtalet Arbetsförmedlingen ut för alla kompletterande aktörer. En ny upphandling är på gång men inte offentlig än så vi vet inte hur nästa jobbcoachperiod kommer att se ut. Men att vi ska ha jobbcoaching på Fryshuset är självklart.

Det är så många unga som står utanför arbetsmarknaden och vi har en viktig roll att spela, inte minst för att vi har ett holistiskt förhållningssätt till de vi möter.
Både inom ramen för Unga in och till jobbcoacherna möter vi unga som har det verkligt tufft. Många har få eller inga kontakter att använda sig av när de söker jobb och många lider också av psykisk ohälsa. Vilket inte är så konstigt, tänk dig själv att du inte har några kontakter och är arbetslös. Det går ganska fort att tappa gnistan och motivationen när man inte ser några vägar framåt.

Så vad vi gör i våra verksamheter är att vi försöker stärka deras Känsla av Sammanhang (KASAM) så att det blir en långsiktig lösning för våra deltagare.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har också varit på besök och vi diskuterade bland annat idéer kring hur arbetsmarknadsverksamhet i förorterna skulle kunna se ut. 

Nu är det dags att piggna till!

Jo, mycket har det varit sen jag kom tillbaka från min långa semester. Bland annat har vi i Unga in bytt lokaler på Fryshuset.
Men nu är det verkligen dags att komma igång med skrivandet här igen - inga bortförklaringar gäller från och med nu.

På onsdag får vi finbesök från ESF myndigheten i Lettland som vill besöka oss och höra hur vi arbetar med jämställdhetsintegrering och samverkan. Rapport om detta besök kommer här.

Apropå goda värderingar, som den här bloggen ska omfatta, så läste jag häromdagen Bodil Malmstens bok "De från norr kommande leoparderna". I den skriver hon ett brev till Roberto Saviano.

Jag blev tagen.

"Roberto Saviano - benvenuto till Sverige, tack för Gomorra, mille grazie, din bok kommer att bestå jämsides med Är detta en människa, av Primo Levi, Smärtan av Marguerite Duras, allt av Marcel Proust, Imre Kertész, Ryszard Kapuscinski, Kafka och Montaigne.

Tack vare dig vet vi hur världen fungerar från soporna till sidenkostymen. Och närr vi frestas, när vi står och tvekar vid prislappen på något lyxplagg hejdar vi oss för att tack vare dig vet vi det verkliga priset för Angelina Jolies vita sidenkostym.

Utan din bok hade vi – svedesi stupidi – varit ännu stupidare och eftersom vi, enligt uppgift från Svenska Akademien sändige sekreterare – eternello contabile láccademia svedese, bevisligen är ett obildat folk så tackar vi dig igen.

Millissime grazie, låt oss får ge dig det ultimata beviset på vår tacksamhet – ett gömställe där du kan vara super securitas och a la svedes trygg.

Det handlar om den röda lilla stugan i skoogen, la piccola stuga rossa vid sjön med björkar susande sin milda sommarsång, gran och tall, blåbär och funghi porcini.

I hela vårt 1.571.930 kilometer avlånga Sverige står sådana välutrustade varma små röda stugor till ditt förfogande med stuprännor, vedkamin och dricksvattenbrunn på gården med pump.

Det är bara att välja: Småland – paese piccolo, Lappland, Dalarna eller Västmanland, Västergötland, Västernorrland – paesi västern spagetti, il buono, il brutto, il cattivo.

Runt stugan kommer hemvärnsmän och älgjägare i kamouflagemönstrad bävernylon att smyga med osäkrade gevär så att du och dina livvakter kan ägna er åt de vackra svenska flickorna – i belissimi blondini a la Fellini.

Självklart kommer det att, av strategiska skäl, i liknande röda stugor – casi rosso parallelli – finnas Roberto Saviano-kopior planterade för att vill abort dina förföljare i fucking criminali bombi di merda a la sopranos.

I din lilla stuga rossa, Roberto Saviano, kommer det att stå en utdragssoffa bäddad med hemstoppat vaddtäcke och på väggen ovanför soffan en bonad – piccola cadra textilico – med bilden av en röd liten stuga som den du befinner dig i och texten med korsstygnssöm broderad:

Borta bra med hemma bäst. A casa – känn dig som hemma hos oss Roberto Saviano, a casa som en son, fratello mio, en kusin, ett barnbarn – bambinobámbino.

Ett par små varningar bara, det här med rojalismen, om du finner monarkin omodern och principiellt odemokratisk – prego Roberto Saviano, håll det för dig själv, säg ingenting om det till svenskarna. För då blir det vad som i Sverige kallas för folkstorm och du har ju nog som det är.

En sak behöver du veta, yttrandefrihet är ett begrepp som i Sverige begränsas av svenskarnas förmåga till självcensur – competenza svedese censura se stesso totalissimo.

Bli inte förskräckt, vi kräver inte av dig att du ska lägga band på din medelhavsmässigt utåtriktade natur, bara hålla igen en aning – a la svedese – för husfridens skull.

En sak till, det här med tackandet – det att vi svenskar oavbrutet tackar så orimligt innebär inte att vi är ett särskilt tacksamt folk, tvärtom, det är vara vårt sätt att bekräfta någonting.

Vad gäller dig är vi uppriktigt och ur våra hjärtans djup – con cuore svedesi tutti – tacksamma för att du finns och vill göra allt i vår makt för att det ska fortsätta vara så.

Välkommen till oss, Roberto Saviano, benvenutissimo, dörrnyckeln ligger under förstutrappen, det finns frukost i skafferiet, sirapslimpa, Kalles Kaviar, Löfbergs Lila – espresso violetto timido – och Lätt & Lagom med omega 3.

Vi lämnar utelampan på så du inte snubblar, det är lätt gjort i det svenska mörkret som du redan har gjort så mycket för att iluminare och lysa upp.”

Du behöver möta dig själv först

"Hur bemöter vi andra på ett jämlikt sätt? Det var en fråga som diskuterades på ett seminarium i Almedelen som Fryshuset stod bakom i samarbete med Tema Likabehandling. Ett av svaren: Du behöver möta dig själv först!"
Så skriver Tema Likabehandling i en sammanfattning om seminariet som Fryshuset arrangerade i Almedalen om likabehandlingsarbete. Läs mer här

Almedalen känns nu långt borta, hela sommaren och semestern har gått och vi är tillbaka på Fryshuset.
Nya tider alltså, och Unga in går in på sitt sista halvår i den konstellation som vi nu har.
Arbetet med jämställdhetsintegrering tar därför också en ny form. Nu är det hög tid att utvärdera arbetet som gjorts och testa de nya idéer vi formulerat.
Då har vi fortfarande chans att implementera metoderna i det "nya" Unga in som förhoppningsvis blir en permanent verksamhet här på Fryshuset. Och förstås ha det med både i vår slutrapport till ESF och i den metodbok vi har som mål att göra i början av nästa år.

Vi har också bytt lokaler och det mesta ligger nerpackat i flyttlådor, så lite mer tid tar det innan den här bloggen är på gång igen. Men snart...!

Lästips så länge kan vara att gå in på Jämställdhetsintegrering i Statens (Jämis) hemsida och förkovra sig i deras rapport. Den finns nu även på engelska.
Jämi arbetade med att under två och ett halvt år skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhetsintegrering i staten. Ett uppdrag som avslutades i december 2010.