Hatets vindar blåser även i Sverige

Bild från http://www.zickermans.se/feministiska-gratismonster/

Idag skriver Anna-Klara Bratt, chefredaktör för nättidningen Feministiskt Perspektiv om hur hatet växer mot feminister.
Alla vi som tagit ton och offentligt kallat oss feminister har känt av det. Även på den här bloggen har jag fått kommentarer som "Du är vidrig" när jag skriver om mäns våld mot kvinnor och andra frågor som rör jämställdhet. Fortfarande är det något av det mest provocerande att säga att man är feminist och för kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter. Hur är det möjligt? Maria Sveland diskuterar tiden vi lever i i artikeln under här och det får mig att tänka på tiden runt Ny demokrati och lasermannen - det blåste högerextrema vindar då, och nu är vi där igen. Och i tid av växande rasism kommer också tider av hat kring allt som rör jämlikhet.

Läs till exempel Susan Faludis bok "Den amerikanska mardrömmen" om hur feminism gick femtio år tillbaka i tiden efter 9/11. dels för att kvinnors rättigheter plötsligt inte betraktades som viktigt eftersom terrorism var mycket viktigare men också hur nationalismen i landet byggdes på med idéer om kvinnor och mäns uppgifter för att rädda det västerländska samhället.

Vilken tur att vi har Maria Sveland, Anna-Klara Bratt och Susan Faludi som ser helheten när vi andra ser delarna. men visst är det som skribenterna också frågar sig - var är resten av etablissemanget när hatet växer sig större?

Anna-Klara Bratt, Hatet mot feminister växer, DN 22/2

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/hatet-mot-feminister-vaxer

Författaren Maria Sveland undrar om vi går ett nytt 30-tal till mötes och ser hur hatet i högerextremismen, rasism och antifeminism hänger ihop. Hon skriver en mycket viktig och intressant artikel som klargör hur kartan faktiskt har och även idag håller på att ritas om. Läs!
Maria Sveland, Hatet som gör mig politiskt deprimerad, DN 8/2

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/hatet-som-gor-mig-politiskt-deprimerad

Så bryter vi ungdomsarbetslösheten

Idag skriver Alliansens fyra ungdomsförbund i SvD att Las försvårar för unga i arbetslivet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sluta-diskriminera-oss-unga_6870055.svd
Så är det säkert, men vi på Fryshuset tänker att det ska mer till än att ändra den lagstiftningen för att bryta ungdomsarbetslösheten. Den 9 februari skrev jag på Miljöpartiets partiprogramsblogg om hur vi ser att samarbete mellan olika sektorer är den enda vägen framåt för att på riktigt säkerställa en långsiktig etablering för unga på arbetsmarknaden. Här kommer texten igen, i en något längre version.

 

Vilket Sverige vill vi ha 2025?
Vi vill ha ett Sverige där inga ungdomar står utanför våra system. Ett Sverige där tredje sektorn innefattas i begreppet trygghetssystem. För att det är enda sättet att nå alla ungdomar. Vi har ungdomarnas förtroende, nätverken med arbetsgivare och möjlighet driva värdestyrda verksamheter där vi kan ta hänsyn till alla individer.

Respektfulla möten
Nio av tio ungdomar i åldern 16–25 år, uppger i en ny undersökning från Novus  att bristen på arbetslivserfarenhet är det främsta hindret för att få jobb. Alla resurser behövs för att vi ska kunna ge ungdomar en ärlig chans att etablera sig på arbetsmarknaden, så samarbete är ett måste.
Ge oss möjligheten att vara det nätverk och den referens som många ungdomar saknar idag. Ge oss mandat att samarbeta på riktigt med stat och kommun och inte bara på deras villkor utan på ett sätt där vi använder alla parternas potential – där tredje sektorn kan bidra med det vi är bäst på; bemötande, motivation, att bygga utifrån värderingar, arbeta på individnivå och använda våra kontakter och nätverk.
Projektet ”Unga in” som arbetar med unga som varken studerar eller arbetar, som ligger på Fryshuset är ett exempel på ett framgångsrikt samverkansprojekt där många unga haft sin första kontakt med arbetsmarknaden.

Omvänt mentorskap
Fryshuset har kontakt med många företag som vill bidra men som behöver kunskap om målgruppen för att se den kompetens som finns.  Vi undersöker möjligheterna att starta ett bemanningsföretag som ska erbjuda den informella och formella kompetens som unga har idag. Vi vet att arbetsgivare efterfrågar egenskaper mer än formell kunskap i många fall - drivkraft och social kompetens är ofta viktigare än ett gymnasiebetyg och här kan vi bidra med mötesplatser och kunskapsspridning för att föra samman unga och näringslivet. Varför inte starta ett omvänt mentorprogram där unga kompetensutvecklar näringslivet? Det är ju de som är framtidens anställda.

Flera vägar till framgång
Vi startar verksamhet i förorten eftersom vi ser att vi måste finnas på plats där de unga är om vi ska nå dem, där har vi redan lokala nätverk genom verksamheter som Lugna Gatan och Hitta rätt. Ungdomarna vet inte alltid vad Fryshuset gör, men de vet att det är något bra - att det är en organisation som står på deras sida. Många har inte förtroende för myndighet och kommun. Men de kommer till oss.
Ge oss möjlighet att starta upp verksamheter tillsammans med stat, kommun och näringsliv; vi har färdiga program som kan sjösättas direkt med utbildning kring social kompetens för ungdomarna och direktkontakt med arbetsgivare. Vi har alla möjligheter att lyckas om vi gör det tillsammans. Men vi behöver också handlingsfrihet för att göra det på bästa sätt för ungdomarna. Vi behöver finansiering och långsiktiga samarbeten.

 Mod till förändring
Ta med oss i tredje sektorn i arbetet mot ungdomsarbetslösheten.
Och ta med skolan, bygg broar mellan skola och arbetsliv, och släpp aldrig de som hoppar av skolan eller inte påbörjar gymnasiet. För idag är den enda gemensamma faktorn för de som riskerar långvarig arbetslöshet att de saknar slutbetyg i gymnasiet.
Glädjande nog pågår ett arbete med att hitta nya former för uppföljningsansvaret i Stockholm stad när arbetsmarknadsförvaltningen går in med resurser för att hitta dessa ungdomar och även utveckla aktiviteter för dem. En annan positiv insats är ungdomsanställningarna, som ger unga med försörjningsstöd möjlighet till praktik och arbete under sex månader. Och i år finns även möjlighet för vissa unga som ingår i uppföljningsansvaret och alltså är under 18 år att ta del av dessa anställningar. I arbetsgruppen kring detta återfinns medarbetare från Unga in – ett sätt att direkt omsätta erfarenheter av projektet i kommunen. Och Arbetsförmedlingen har precis introducerat det kartläggningsmaterial som Unga in tagit fram i den ordinarie verksamheten nationellt. Det ä visar på vad samarbete kan åstadkomma.
Men det behövs mer än så.

Agera direkt
Ungdomar som vill arbeta finns, ungdomar som vill återgå till skolan finns, förutsatt att det finns andra former än den traditionella, kunskap om bemötande och respekt finns – för det är inte svårare än att bemöta andra som du själv vill bli bemött, metoder, utbildningspaket och verksamheter att arbeta tillsammans med finns också.

Så vad står i vägen?
Ungdomarna är allas våra ungdomar, inte statens, kommunens eller tredje sektorns. Tillsammans kan vi åstadkomma ett Sverige där inga unga står utanför våra system.

God verksamhet finns inom ramen för upphandlingssystemet

Tomas Tjajkovski skriver i SvD Brännpunkt http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/arbetsformedlingen-har-havererat_6867335.svd om som han säger, den kaotiska marknad som skapats p g a Arbetsförmedlingens upphandlingssystem. Han skriver, apropå upphandlingen om jobbcoacher att ”[…] när man fiskar efter aktörer med lågt pris håvar man in bottenskrapet. Lågt pris har ofta en orsak, som frånvaro av arbetssätt och utbildad personal.”

Fryshuset har varit en av Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer vad gäller jobbcoaching från start och vi hoppas även få förnyat uppdrag nu när det nya uppdraget är igång.

Vi driver väl utarbetade arbetssätt och har mångårig erfarenhet att arbeta med människor som saknar sysselsättning. Vi är motsatsen till vad Tjajkovski pekar på som ”bottenskrapet”.  Vi har inom ramen för vårt anbud skapat metoder som verkligen gör det som Stefan Fölster och Björn Lindgren skriver i SvD den 9 februari beskriver som en av AFs viktigaste uppgift, och således en av våra viktigaste uppgifter som kompletterande aktör till myndigheten: ”En av Af:s viktigaste uppgifter är att fånga upp de som är arbetssökande och hjälpa dem rätt i en ny och mycket omtumlande situation. Att entusiasmera dessa människor till att göra mer än att bara gå igenom de lediga jobb som är utannonserade på Af:s och andra aktörers databaser är avgörande på många sätt.”
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/inget-skal-att-behalla-arbetsformedlingen_6838255.svd

Fryshusets styrka som aktör är att vi kan göra precis detta. Utvärderingar från våra deltagare inom jobbcoaching visar att de är mycket nöjda med sin tid hos oss, för att de blev sedda, respekterade och motiverade. Våra 27 års erfarenheter av att jobba med unga visar otvetydigt att det som behövs för att en människa ska känna sig motiverad är att hon är sedd och respekterad och att hon har ett visst eget handlingsutrymme. ¨

Arbetet med att stötta arbetslösa människor att hitta sin egen kompetens och sina drivkrafter kommer betala sig hundrafalt i framtiden eftersom det siktar mer mot en långsiktig etablering på arbetsmarknaden istället för en pinne för varje jobb personen sökt.

Fryshuset ser en möjlighet att vara en aktör på arbetsmarknaden, och önskar vi hade fler och större möjligheter till samarbete med stat, kommun och näringsliv för att kunna bidra med det som vi är bäst på; bemötande, motivation, att bygga utifrån värderingar, arbeta på individnivå och använda våra kontakter och nätverk för närhet till arbetsgivare.

Vi tror att samverkan mellan alla sektorerna och näringslivet är det enda sättet att nå verklig framgång på – det vill säga att vi kan använda alla resurser som ser så olika ut för parterna för att tillsammans hitta de bästa vägarna för att minska arbetslösheten.

Ta hjälp av oss som har väl fungerande verksamheter och som klarar att bli granskade och bygg utifrån det.

Det lönar sig att anmäla könsdiskriminerande reklam

Igår fick jag ett glädjande mail; 

Reklamombudsmannens (RO) uppfattning är att Ryanair harkönsdiskriminerande reklam.

Det var i december som jag gjorde en anmälan till RO om viss reklam på Ryanairs hemsida och tydligen var det inte bara jag som gjort det utan vi var sammanlagt 56 personer som anmält samt två organisationer; Föreningen Män för jämställdhet i Göteborg och Örebro Rättighetscenter.

"Reklamombudsmannen finner att reklamkampanjen är könsdiskriminerande. Den strider därmed mot artikel 4 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation."

Eftersom RO är en stiftelse har de inte rätt att döma ut vite eller annat, så i bästa fall innebär ett uttalande från RO dålig publicitet för företaget vilket i sin tur kan påverka deras fortsatta reklamkampanjer eller att kunder väljer ett annat bolag osv.

Stiftelsen RO är näringslivet och verkar för effektiv självsanering av marknadskommunikation. Och motsvarighet finns både inom och utanför EU.

Detta händer när RO finner reklam diskriminerande:

"När RO eller RON har meddelat ett uttalande skickas detta till både anmälare och annonsör. Tidigast två dagar senare publiceras uttalandet på www.reklamombudsmannen.org. Om RO eller RON bedömer att uttalandet är principiellt viktigt eller bedöms ha stort allmänintresse skickas även ett pressmeddelande. Eftersom RO/RON inte är en förening, myndighet eller domstol, kan inga viten, böter eller avgifter dömas ut om reklam fälls. Offentliggörandet är att likna vid en sanktion."

Se vidare på ROs hemsida.


Kort sagt: Det lönar sig att anmäla när man ser reklam som inte är okej.

Sara Granér har alltid en bild som passar

Tänker att Alla hjärtans dag kanske är lite larvigt och väldigt kommersiellt. Fast det kan också vara så att extra mycket kärleksförklaringar ger extra mycket kärlek och det är något bra. Kärlek är alltid bra.

Tack Maria Salierno för tips på bild för dagen.

Sara Granér

Just det folkmord är också ett alternativ

Sorry, i mitt inlägg om valen av fonder när det kommer till pensionssparande och annan investering genom banken så glömde jag att folkmord faktiskt också är ett av alternativen.

Rubriken ska således vara Vapenhandel, pornografi, djurindustri eller kanske folkmord?

Jag ska definitivt läsa Leo Lagercrantz bok om Lundin Petroleum som tydligen ska lyfta det faktum i att många svenskar är högst involverade i Lundin Petroleums mycket sljusskygga verksamhet genom bland annat AP-fonder. Eller ljusskygga, det är ju faktiskt en mycket mild omskrivning. Folkmord är det vi talar om här. Folkmord.

Vilket Sverige vill vi ha år 2025?

Vi vill ha ett Sverige där inga ungdomar står utanför våra system. Ett Sverige där tredje sektorn innefattas i begreppet trygghetssystem. För att det är enda sättet att nå alla ungdomar. Vi har ungdomarnas förtroende, nätverken med arbetsgivare och möjlighet driva värdestyrda verksamheter där vi kan ta hänsyn till alla individer.

Respektfulla möten
Nio av tio ungdomar i åldern 16–25 år, uppger i en ny undersökning från Novus  att bristen på arbetslivserfarenhet är det främsta hindret för att få jobb. Alla resurser behövs för att vi ska kunna ge ungdomar en ärlig chans att etablera sig på arbetsmarknaden, så samarbete är ett måste.
Ge oss möjligheten att vara det nätverk och den referens som många ungdomar saknar idag. Ge oss mandat att samarbeta på riktigt med stat och kommun och inte bara på deras villkor utan på ett sätt där vi använder alla parternas potential – där tredje sektorn kan bidra med det vi är bäst på; bemötande, motivation, att bygga utifrån värderingar, arbeta på individnivå och använda våra kontakter och nätverk.
Projektet ”Unga in” som arbetar med unga som varken studerar eller arbetar, som ligger på Fryshuset är ett exempel på ett framgångsrikt samverkansprojekt där många unga haft sin första kontakt med arbetsmarknaden.

Omvänt mentorskap
Fryshuset har kontakt med många företag som vill bidra men som behöver kunskap om målgruppen för att se den kompetens som finns.  Vi undersöker möjligheterna att starta ett bemanningsföretag som ska erbjuda den informella och formella kompetens som unga har idag. Vi vet att arbetsgivare efterfrågar egenskaper mer än formell kunskap i många fall - drivkraft och social kompetens är ofta viktigare än ett gymnasiebetyg och här kan vi bidra med mötesplatser och kunskapsspridning för att föra samman unga och näringslivet. Varför inte starta ett omvänt mentorprogram där unga kompetensutvecklar näringslivet? Det är ju de som är framtidens anställda.

Flera vägar till framgång
Vi startar verksamhet i förorten eftersom vi ser att vi måste finnas på plats där de unga är om vi ska nå dem, där har vi redan lokala nätverk genom verksamheter som Lugna Gatan och Hitta rätt. Ungdomarna vet inte alltid vad Fryshuset gör, men de vet att det är något bra - att det är en organisation som står på deras sida. Många har inte förtroende för myndighet och kommun. Men de kommer till oss.
Ge oss möjlighet att starta upp verksamheter tillsammans med stat, kommun och näringsliv; vi har färdiga program som kan sjösättas direkt med utbildning kring social kompetens för ungdomarna och direktkontakt med arbetsgivare. Vi har alla möjligheter att lyckas om vi gör det tillsammans. Men vi behöver också handlingsfrihet för att göra det på bästa sätt för ungdomarna. Vi behöver finansiering och långsiktiga samarbeten.

 Mod till förändring
Ta med oss i tredje sektorn i arbetet mot ungdomsarbetslösheten.
Och ta med skolan, bygg broar mellan skola och arbetsliv, och släpp aldrig de som hoppar av skolan eller inte påbörjar gymnasiet. För idag är den enda gemensamma faktorn för de som riskerar långvarig arbetslöshet att de saknar slutbetyg i gymnasiet.
Glädjande nog pågår ett arbete med att hitta nya former för uppföljningsansvaret i Stockholm stad när arbetsmarknadsförvaltningen går in med resurser för att hitta dessa ungdomar och även utveckla aktiviteter för dem. En annan positiv insats är ungdomsanställningarna, som ger unga med försörjningsstöd möjlighet till praktik och arbete under sex månader. Och i år finns även möjlighet för vissa unga som ingår i uppföljningsansvaret och alltså är under 18 år att ta del av dessa anställningar. I arbetsgruppen kring detta återfinns medarbetare från Unga in – ett sätt att direkt omsätta erfarenheter av projektet i kommunen. Och Arbetsförmedlingen har precis introducerat det kartläggningsmaterial som Unga in tagit fram i den ordinarie verksamheten nationellt. Det ä visar på vad samarbete kan åstadkomma.
Men det behövs mer än så.

Agera direkt
Ungdomar som vill arbeta finns, ungdomar som vill återgå till skolan finns, förutsatt att det finns andra former än den traditionella, kunskap om bemötande och respekt finns – för det är inte svårare än att bemöta andra som du själv vill bli bemött, metoder, utbildningspaket och verksamheter att arbeta tillsammans med finns också.

Så vad står i vägen?
Ungdomarna är allas våra ungdomar, inte statens, kommunens eller tredje sektorns. Tillsammans kan vi åstadkomma ett Sverige där inga unga står utanför våra system.


Denna text finns också publicerad i en något kortare version på MPs partiprogramsblogg under deras temavecka kring arbetslöshet.