Ledamoten rapporterar från Ungdomsstyrelsen

Foto: Claudia Torres

Jag har ju mitt hedersuppdrag som ledamot i Ungdomsstyrelsens insynsråd. Vårt uppdrag är att vara allmänhetens representanter och rådgivande till Generaldirektören. Förra veckan var det dags för höstens första insynsrådsmöte. Dessa möten är alltid intressanta och denna gång var det extra många diskussioner kring de punkter som fanns på dagordningen.

Vi fick en dragning kring ”När Var Hur En analys av ungas kulturutövande på fritiden” där en del tänkvärd statistik presenterades.  Bland annat visades siffror om musikutövande, att det är relativt jämnt fördelat mellan tjejer och killar under tiden i musikskolan. Men efter det sker en dramatisk minskning av tjejer som deltar i studiecirklar, som är det vanligaste sättet att fortsätta spela.
Vad betyder dessa siffror? Att tjejerna hittar en annan form som här inte finns med i beräkningen? Att tjejerna slutar spela och prioriterar annat?  
Den här och annan statistik i rapporten är viktiga också för att beslut om vilka verksamheter som ska stödjas i framtiden.

Förra gången den skriften var uppe på bordet så pratade vi mer om definitionen av kultur, denna gång handlade diskussionerna bland annat om svårigheten att definiera och mäta. Gårdagens mätmetoder är inte alltid så aktuella idag, liksom definitioner och gränsdragningar. Framförallt för att mycket ser annorlunda ut genom olika sociala medier.
En diskussion som även fanns med efter presentationen av deras senaste Fokusrapport, ”Fokus10 Om ungas inflytande”.

Traditionella mätmetoder i form av enkät i pappersform används fortfarande för att samla information från ungdomar. Men är det optimalt? Om inte, hur skulle man kunna göra det annorlunda?

Det är spännande att vi på sätt och vis står inför ett paradigmskifte vad gäller mätmetoder, informationsinsamling men även definitioner av vad som är vad. En fråga som ställs i Fokus 10 är frågan om ungas engagemang, t ex politiskt sådant. Men kan vi verkligen mäta det efter traditionella mått?

Under rubriken Inflytande i nya former? Står följande:
”En tendens som uppmärksammades redan iden stora maktutredningen från slutet av 1980-talet var att det svenska samhållet rör sig bort från den svenska modellens kollektivistiska medborgarideal och i riktning mot ett mer individorienterat ideal. En annan tendens som ibland förknippas med den ökade individualiseringen är att medlemskapet och aktiviteten i föreningar och organisationer minskat stadigt de senaste decennierna.”
(Fokus 10 – om ungas inflytande, kortversionen, sid. 39)

Och hur ska vi i det här sammanhanget tänka kring de sociala medierna? Kan politiskt engagemang också vara att agera i olika medier?
I vissa fall är det självklart så, se händelseutvecklingen i mellanöstern och Egypten, där till exempel twitter öppnade nya dörrar för kontakt och engagemang.
I DN i veckan (16/10) stod det om ”slackeraktivism” som exempel på 1. Utarmat politiskt engagemang och/eller en typ av engagemang som visst kan förändra och bör räknas.

I den fullständiga rapporten finns också ett kortare kapitel om sociala medier (kapitel 14).
Jag har ännu inte hittat vilket råd eller myndighet som har ansvaret för att täcka in just sociala medier och anar att det faktiskt är så att det finns en speciell institution till detta. Statens medieråd har visst intresse av området men inte specifikt att ta ett helhetsgrepp på alla sociala medier. Frågan kom upp för första gången för mig just i förra dragningen av rapporten av ungas kulturutövande, när man valt att inte ha med datorspel i rapporten.

Snälla ni, om någon av er vet mer om vilka som jobbar med just helhetsgreppet på sociala medier och unga hör av er till mig!